Vårdkris i Borås

2019-02-11
IMG_3434

Södra Älvsborgs sjukhus i Borås ligger back med 156 miljoner.

 

Södra Älvsborgs sjukhus (Säs) i Borås ligger back med 156 miljoner. Över 800 patienter har väntat i mer än 90 dagar på operation eller annan behandling. Kön till förstabesök är ännu längre. 1.600 personer har väntat över tre månader på att få träffa en specialist. Sjukhuset har dragit ner på antalet vårdplatser genom åren, och vi är nu i ett läge där de absolut inte räcker till. Det krävs ofta inläggning tre-fyra dagar efter operation så det här är ett stort problem, säger verksamhetschef Jerker Nilson till Borås Tidning den 28 januari. 

  Läs hela inlägget här »

Annonser

Borås inte förskonat från den förödande vårdkrisen

2017-08-11

Foto: Sari Hevosaho

Varje sommar brukar Södra Älvsborgs sjukhus i Borås brottas med bemanningsproblem. Och så blev det även i år.

Att det saknas sjuksköterskor är det största problemet. Våren och sommaren har varit extremt svåra. De har fått jobba mer övertid, och det lär resultera i en höst med många sjukskrivningar. På akuten, på neonatal, på förlossningen och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) samt på BUP-akuten är det kris. Under sommaren är det alltid värre, men prognoserna inför hösten ser heller bra ut.

Enligt den senaste statistiken kring vårdköer klarar inte Södra Älvsborgs sjukhus i Borås att hålla vårdgarantin. När det gäller den första bedömningen hålls vårdgarantin bara nätt och jämnt. När det gäller utredning ligger sjukhuset ligger som sämst till, men även när det gäller behandling är vårdköerna långa,

På Barnpsykiatriska akutavdelningen har det varit kaos under sommaren. Ibland har trycket varit så stort att patienter som i själva verket borde lagts in har fått behandlas hemma eller i öppenvården. Ibland har man också tvingats ta hjälp av vuxenpsykiatrin. Ett antal personal har blivit sjukskrivna under våren och sommaren.
Vården befinner sig i ett läge där personalen är väldigt trött och sliten. Både patienter och personal far illa.

– Barnpsykiatrin klarar inte längre av att ta emot tunga patienter, och det finns ingen handlingsplan för hur vi ska bemöta patienterna, säger en anställd.
Många är sjukskrivna, och många också funderar på att byta jobb, eller söker redan andra jobb.

Den 3 september kommer det att demonstreras över hela landet för vården. Det kommer att vara viktiga protester, som ställer många viktiga krav, bl.a. på en hållbar arbetsmiljö, adekvat löneutveckling, mer tid för återhämtning, – att stängda vårdplatser öppnas. Att inga fler ska behöva dö p.g.a. platsbrist på sjukhus, att vård bedrivs med vetenskap och beprövad erfarenhet som grund istället för olika ekonomiska styrmodeller och att vård styrs utifrån patientens behov och av vårdens professioner. Rättvisepartiet Socialisterna uppmanar alla att sluta upp i dessa demonstrationer, och påpekar samtidigt att dessa demonstrationer behöver gå vidare till en rörelse sammanhållen i solidaritet med t.ex. hamnarbetare, sopgubbar, byggarbetare och postanställda i en kamp för ett samhälle där samhällets funktioner ägs och styrs av arbetarna själva.


”Det är liksom okej att slita ut oss”

2017-03-14

IMG_3893

För några vecka sedan skrev sköterskorna på E71, canceravdelning på Borås sjukhus, ett öppet brev till chefer och politiker. Brevet förklarade den ohållbara situationen med brist på sjuksköterskor, med allt vad det leder till i form av söndersliten personal och patienter som lider i onödan. Offensiv träffar Carina. Tidogare var hon  sjuksköterska på E71, och nu på en av sjukhusets psykiatrisk vårdavdelningar. 

 

— På min avdelning var vi underbemannade redan tidigare. Nu har fyra sjuksköterskor sagt upp sig. Vi är så få kvar att vi inte kan få ett schema att rulla. Och hela psykiatriska kliniken har ju brist på sjuksköterskor, precis som på många andra ställen på Södra Älvborgs sjukhus. Ingenting görs för att komma tillrätta med det. Situationen på E71 verkar vara ännu sämre nu än på den tid jag jobbade där. Ledningen har samma attityd mot personalen. Vi sjuksköterskor är utbytbara, och det är liksom okej att slita ut oss. Det görs ingenting; man pratar om sjuksköterskebristen överallt och hela tiden, men man gör ingenting för att förändra det, säger hon med eftertryck. Och när man som anställd säger det att höja lönen, då har nog de ovanför oss gått i någon skola där de lärt sig att få säga ”det är inte lönen det beror på”. Vem du än pratar med i ledningen så kommer det som ett mantra, att det är inte lönen det beror på. Det är fascinerande. Man pratar om karriärmöjligheter m.m, men till sist är det lönen som spelar roll. Och höjs lönen, då kommer fler sjuksköterskor, och då blir arbetsmiljön bättre. Det hänger ju ihop. Belastningen skulle minska, och det skulle göra att man inte är helt slut när man kommer hem. När jag jobbade på E71 var det ett fruktansvärt tempo, det var omänskligt. Man får aldrig göra nånting utan att bli avbruten. 

 

— Sättet som scheman är upplagda på gör att heltidstjänster sträcker sig över dygnets alla timmar. Det gör att det blir svårt att få ihop det för tex ensamstående. Många orkar inte heltid. Och om man som nyutexaminerad inte orkar , då är det nåt som är galet!

 

Om vi pratar lite om motrörelsen? 


— Jag är facklig företrädare på psykiatriska kliniken. Det finns ju en lag där det står att arbetsgivaren ska se till att det går att arbeta och må bra samtidigt. Men det är väldigt långt borta. ”Det är viktigt att arbetsgivaren skapar förutsättningar för arbetstagaren att göra den uppmärksam på höga brister”, står det skrivet i deras direktiv. Men det är bara prat. Ett exempel på att de inte lyssnar på oss är att Västra Götalands-regionen vägrar ta in hyr-sjuksköterskor före sommaren, trots att vi larmat om att det behövs nu. Folk orkar inte jobba på sjukhuset i Borås. Under de två år jag jobbat på psykiatriska kliniken har tio sjuksköterskor valt att sluta.

 

När vi pratar om resurser till vården har Carina ha koll på vad som ligger bakom den nedmontering som pågått under en lång tid nu. Att regeringen med våra skattepengar räddade bankerna under finanskrisen, medan offentliga sektorn stod för notan, ser hon som den riktiga anledningen till vårdens kris, och passar samtidigt på att ironisera över rasisternas försök att skylla på invandrare allt från nedmonterad välfärd till våldtäkter.



 

Vad är lösningen?
 — Höj lönerna! Det gör att sjuksköterskor stannar, och lockar andra, avslutar hon. 


RS/Offensiv tycker att Carina gör många bra poänger. Vi säger:
·         Högre löner till sköterskorna!
·         Arbetarna ska ha makt över sina egna scheman! 
·         Fasta anställningar istället för inhyrd personal! 
·         Ett riksomfattande vårduppror, där personal, patienter och anhöriga tar strid!

 


Sköterskor i Borås slår larm

2017-03-04


På SÄS i Borås larmar sköterskorna på avdelning E71 – där majoriteten av vården är cancervård – om en brist på resurser, som är så allvarliga att viss del av vården måste bortprioriteras. Arbetsbelastningen är så hög att risken för en massiv personalflykt är överhängande. 



Larmet kommer i form av ett brev till sjukhusets styre samt politiker. Författare är undersköterskan Lina Pihläng, och alla hennes kollegor undertecknade. Upprinnelsen till brevet var att två av hennes kollegor till slut fick nog och sökte jobb på annat håll. 
– Det är inte okej att jobba under de här förhållandena, och jag är väldigt orolig för att det ska leda till att all den kompetens och erfarenhet som finns här ska försvinna när vi inte orkar med det längre, säger hon i en intervju med Borås Tidning (BT) den 1 mars.

 

Anledningen till att sköterskorna nu vänder sig direkt till politiker samt till sjukhusets ledning, är att deras närmaste chefer meddelat att de p.g.a. budgetramarna inte kan göra vad sköterskorna kräver. 

– Vi behöver det för att få en dräglig arbetsmiljö och se till att vi kan ge god och säker vård till våra svårt sjuka patienter, säger Lina Pihläng. 

 

Sköterskeyrket är just det: Ett yrke, inget kall. Trots detta är sköterskornas personliga uppoffringar för sina patienter ett stort skäl till att vården inte fullkomligt kollapsat. Det andra stora skälet till att det fortfarande finns en vårdapparat är den solidaritet sköterskorna känner mot varandra. De vet att om en av dem lämnar, eller ens har en sjukdag, så gör det arbetsbördan på kollegorna ännu tyngre. 

 

– Patientsäkerheten har inte utmanats så mycket som den borde ha gjort, men det är bara för att vi sliter ut oss och täcker upp för varandra, säger sjuksköterskan Tiina Lindqvist till BT.

 

Detta betyder, omsatt i verkligheten, övertid så gott som var dag. Det betyder att inte lyssna på sin kropp och stanna hemma vid sjukdom — ett kalkylerat risktagande, med danske på kollegor och infektionskänsliga patienter.  

 

Sjuksköterskan Anders Malmgren vittnar om samma sak: 

– Man har sträckt sig och sträckt sig så långt det går, men nu ser man på folk att måttet är rågat. Man orkar inte längre, säger han till BT. 

 

Arbetsbelastningen har under en lång tid varit hård, men sköterskorna på onkologen i Borås vittnar om att situationen förvärrats åtskilligt det senaste året. Tidigare var det perioder med överbeläggningar, och nu är det i princip regel att det saknas två eller fler vårdplatser. Personalen försöker lösa detta genom att placera patienter i små ru, som saknar både fönster och toalett. 

 

– Och de patienter som är inne behöver alla mycket vård och tillsyn. Det är stentufft nu, så fort du klarar dig hemma så skrivs du ut, berättar han vidare.

 

På avdelningen behandlas såväl akuta fall som de som befinner sig i livets slutskede. Att göra avkall på de viktigaste medicinska åtgärderna finns inte på kartan. Saker som sköterskorna inte ges möjlighet att prioritera är dela ut mellanmål och dryck till patienter som behöver näring för sin cellgiftsbehandling eller att inte hinna lägga om sår, vända patienter eller kontrollera parametrar så ofta som man borde. 

 

Sköterskorna beklagar att de bara har tid att ”släcka bränder” och inte har möjlighet att ligga steget före i behandlingarna, så som krävs för en fullgod vård.

– Bara en sådan sak som att ha tid att samtala med patienter som inte har lång tid kvar att leva. Det är vissa saker man har rätt till i de situationerna som vi inte kan uppfylla i dag, säger Lina Pihläng. 

– Ingen ska behöva vara törstig eller ligga i en blöja och vänta på att någon ska få tid att byta den. Patienterna har rätt till en värdig vård, men så blir det inte alltid i nuläget, avslutar sjuksköterskan Anna Augustsson i BT. Att skriva ett brev till chefer och politiker kan betraktas som en form av missnöjesyttring. Att uppmärksamma politiker på hur dålig situationen är skulle ha effekt om det rörde sig om ovetande från deras sida. Men eftersom det handlar om medvetna beslut, så måste kampmetoder tas bruk. 

 

Kamp och protester lönar sig. I Dorotea gav en lång ockupation av sjukstugan seger till personal och patienter. Alldeles nyligen tvingades S, MP och V i Norrbotten att backa efter stora protester, och sade nej till nedläggning av IVA och narkos i Kalix och Kiruna. 

Rättvisepartiet Socialisterna menar ett det behövs ett landsomfattande vårduppror. Vi säger nej till direktörslöner och villkor som skiljer sig från vårdpersonalens. RS kräver också att det finns en demokratisk kontroll på arbetsplatser. Pamparnas höga löner och politikernas avfjärmade tillvaro innebär att arbetarna inom alla sektorer, inte bara vården, måste lita till sin egen styrka för att få till stånd en förändring. Pengarna till upprustning av vården finns – hos rika, banker och storföretag, och det är därifrån de måste tas. Vi för fram parollen att det behövs ett nytt arbetarparti, som konsekvent jobbar för rättvisa, jämlikhet och socialism. 


Läkare i Borås säger upp sig i protest

2015-07-09

IMG_0257

På Borås offentliga vårdcentraler säger 4,5 barnläkare upp sig. Anledningarna är ohållbar arbetssituation och att de bakbinds i sin strävan att vårda patienter. 

Politiker beslöt 2011 att en sammanslagning av fem öppenvårdsmottagningar för barn och unga, samt Barn- och ungdomsmottagningen på Borås sjukhus, skulle ersättas  av en enda mottagning. Skenes, Ulricehamns, Alingsås och Lerums Barn- och ungdomsmottagningar skulle slås ihop med den i Borås. År 2012 verkställdes beslutet av Socialdemokraterna i Södra hälso- och sjukvårdsnämnden.

Redan då varnade vårdarbetare (t.ex. läkare Ruben Brunegård) för konsekvenser. Christina Brandt (M)  är ordförande i Södra hälso- och sjukvårdsnämnden. Men hon har inte en aning om vad som pågår i personalens arbetsmiljö.

-Jag har inte hört något om detta tidigare, säger hon.

Den politiska ledningen borde nog ha lyssnat på personalen. Det blev så som de varnade för, och nu känner de alltså att de inte orkar jobba kvar. När Västra Götalandsregionen nu anlitar 4,5 hyrläkare istället för de 4,5 som inte orkar jobba kvar, blir det till ett pris som skulle ha räckt till 18 st. fast anställda läkare. Här kan man prata om slöseri med allas våra pengar. Om det politiska etablissemanget fortsätter med sitt vanliga sätt att hantera situationer av denna typ, väntas ytterligare besparingar och nedskärningar.

Dessutom kommer det att kosta i vårdkvalitet. Att få träffa en och samma läkare vid återkommande besök är viktigt för alla kategorier av patienter. För barn och ungdomar går det inte nog att understryka nödvändigheten av detta. Här är även centraliseringen av barn- och ungdomsvården ett stort problem.

-Vi vill vara nära för att kunna se hela barnet och vi tror att det arbetssättet gagnar barnen bäst, säger Peter Ahlgren, primärvårdschef i Gbg. I behandlingen av barn och ungdomar är det ännu viktigare än annars att arbeta upp en kontinuitet, att lära känna barnet och förstå omgivningen det lever i. Detta blir svårare när lokala läkarstationer av besparingsskäl stängs ner eller slås ihop. När behandlingen dessutom sker av olika stafettläkare blir saken ännu värre.

Hanne Jensen är s-ledamot i Hälso- och sjukvårdsnämnden. Hon sitter nu och försvarar den politik som de traditionellt borgerliga politikerna drev igenom för fyra år sedan.

– Nya saker tar tid, svarar hon när hon får frågan om varför hon försvarar detta system; ett system som fått digra konsekvenser för alla vanliga människor som på något sätt berörs. Dessa vanliga människor – vårdarbetare, patienter och anhöriga –  kan slå in på den väg som inletts genom att läkarna kollektivt sagt upp sig själva. Denna protestaktion behöver utvidgas till en sammanhängande kamp som involverar även övrig vårdpersonal, anhöriga och de patienter som har åldern inne och orkar. Eftersom krisen på Viskans barn- och ungdomsmedicinska mottagning är gemensam med den generella vårdkris som råder i Sverige kan väldigt många grupper tjäna på att gå samman och kämpa för att de resurser som finns hos banker och storföretag används till folkets gemensamma bästa – en upprustad vårdapparat. Den förra Alliansregeringen gav stora skattesänkningar till rika och storföretag. Det är pengar som har tagits från vår välfärd. Att ta tillbaka dessa miljarder skulle vara ett steg i en omställning mot ett rättvist samhälle.


Vårdcentral i fokus under Sommartorsdag

2015-07-09

IMG_3020

Sommartorsdagen 2 juli var RS Borås som vanligt ett rött inslag på Stora Torget. Under flera timmar, som slutade med en spelning av Hasse Andersson, sålde fyra medlemmar tidningen Offensiv och hade diskussioner med intresserade torgbesökare. Framförallt ville de flesta prata om de senaste händelserna på vårdcentralen Viskan, där i princip hela läkarstaben sagt upp sig själva i en protestaktion. Eftersom läkare tvingas arbeta efter LEAN/New Public Management upplever de att de inte kan ge adekvat vård, samt själva belastas tungt med administrativt pappersarbete.


Och apropå det…

2015-02-03

”Tänk dig att ditt liv hänger på att du får en ny njure och att du ser någon gå förbi dig i kön genom att betala ur egen ficka. Sådana berättelser kopplar vi till u-länder och USA, men inte till Sverige. Men när det gäller din psykiska hälsa så är det egentligen exakt så det är här. De rika har alltid kunnat betala för att träffa en psykolog medan de fattiga snällt får vänta i landstingskön. Till skillnad från annan vård är psykologbehandling inte subventionerad. Resurserna är för knappa inom den offentliga vården och därför skapas en marknad för dem som kan betala.” Rota Hakimnia i ETC.

i ETC.

Läs mer här:
http://www.etc.se/ledare/psykisk-halsa-en-klassfraga