HBTQ+-kampen vid ett vägskäl

2019-06-27

Årets Prideevenemang pågår för fullt, i så även i Borås. Stödet för HBTQ+-personers rättigheter ökar, men bland den politiska eliten tornar mörka moln upp sig. Fortfarande finns allvarlig juridisk diskriminering att kämpa emot, men hotet från extremhöger, ökade klyftor och nedskärningar är ännu allvarligare.

Skandalen i EU-valet kring KD-kandidaten Lars Adaktussons abortmotstånd (röstade mot abort 22 gånger) är ingen slump. Den reaktionära högern med en unken famljesyn och motstånd mot HBTQ+-rättigheter har stärkt sin ställning i flera partier.

Symptomatiskt att stödet för RFLS:s åsikter fallit bland Socialdemokraternas och Moderaternas riksdagskandidater 2018 jämfört med 2014, och att det fortsätter att ligga på mycket låg nivå bland Kristdemokrater och Sverigedemokrater.

Ändå har vissa jurididska framsteg tagit under den senaste mandatperioden. Till exempel:

– Numera ingår könsidentitet och könsuttryck i lagen om hets mot folkgrupp och i brottsbalkens straffskärpningsparagraf.

– Sexuell läggning och könsidentitet ingår i kravet om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen.

– Ensamstående kvinnor har numera möjlighet till assisterad befruktning inom svensk sjukvård (även om köerna ofta är långa).

– Samma regler gäller vid fastställande av föräldraskap efter assisterad befruktning utomlands för samkönade par som för olikkönade par.

– Det är numera tillåtet med så kallad embryodonation (varken ägg eller spermie har biologisk koppling till föräldrarna) vid assisterad befruktning.

Förändringarna går dock alldeles för sakta, till exempel skulle det behövas stora förändringar i reglerna kring föräldraskap och juridiskt kön.

Rättvisepartiet Socialisterna stöder HBTQ+-rörelsens krav på att ändring av juridiskt kön ska vara en ren administrativ process, att ändring av juridiskt kön och ingrepp i könsorganen ska vara möjligt innan 18 års ålder, att det ska införas ett tredje juridisk kön samt att personnummer ska vara könsneutrala, säger Jonas Brännberg, kommunfullmäktigeledmaot för Rättvisepartiet Socialisterna i Luleå.

Även andra, kan tyckas rent administrativa förändringar, dröjer. Ett sådant exempel är att ändra ”faderskapspresumtion” till en könsneutral ”föräldraskapspresumtion” – det vill säga att par som ingått äktenskap eller registrerat partnerskap automatisk ska bli föräldrar till parets barn. Idag gäller detta bara hetersexuella par. Det går inte heller för en spermadonator inom sjukhusvården av bekräfta faderskap, eller för en kvinna i ett lesbiskt förhållande att befräfta föräldraskap efter en privat insemination. En annan viktig fråga är att säkerställa intersexuella barns rättigheter att slippa kosmetiska eller social kirurgiska ingrepp utan deras samtycke.

– Det här är viktiga förändringar som vi måste fortsätta kämpa för, tillsammans med att utreda hur det ska bli möjlig fler vårdnadshavare än två och hur fler ska få rätt till föräldraförsäkring. Framgång är på intet sätt säkert. Extremhögern har flyttat fram sina positioner och det har haft en inverkan på hela det politiska etablissemanget. HBTQ+-rörelsen kan bara lita till sin egen styrka, och söka stöd och solidaritet från andra sociala rörelser, säger Jonas Brännberg.

– Det finns många uppenbara kopplingar mellan HBTQ+-kampen och till exempel antirasismen och asylkampen. En annan viktig fråga nu är att fullt ut delta i protesterna mot stora nedskärningarna i vården, skolornas elevhälsa osv, som om de blir verklighet kommer att slå hårt mot HBTQ+-personer. Utan resurser och med ökande klyftor blir juridiska rättigheter inget annat än ord på ett papper. Det blir allt mer uppenbart att det behövs en socialistiskt kamp mot det kapitalistiska systemet som ekonomiskt,politiskt och socialt förhindrar en total frigörelse från HBTQ+-förtrycket, säger Jonas Brännberg.

RS/Offensiv står för:
• Låt hbtq+-flyktingar stanna. Hbtq+-boende i väntan på permanenta uppehållstillstånd.

• Massiv upprustning av vården och skolan: inga köer till könsbekräftande vård, psykiatri eller elevhälsa.

• Inför tredje juridiskt kön, könsneutrala personnummer och könsneutral föräldralag.

• Möjlighet till fler juridiska föräldrar än två. Utökad föräldraförsäkring.

• Kvinnors och hbtq-personers rätt till sina kroppar. Bort med sexistiska domare.

• Protestera mot rasism, sexism och homofobi var än den dyker upp – förtryck får aldrig normaliseras.

• Nolltolerans mot sexuella trakasserier. Trygga jobb, bra arbetsmiljö och demokratiska arbetsplatser. För kämpande fackföreningar.

• Stora satsningar på kvinno-, trans- och mansjourer samt annan vård för utsatta.

• Gemensam kamp mot homo- och transfobi och alla former av förtryck. Välfärd, bostad och arbete åt alla. Låt banker och storföretag betala.

Annonser

Klimatmanifestation i Borås

2019-03-18

final

För ett halvår sedan satte sig Greta Thunberg ensam utanför Sveriges Riksdag och skolstrejkade för klimatet. Nu, ett halvår senare, har hon blivit ett föredöme för hundratusentals unga människor.

På 2 023 platser i 123 länder, i alla världsdelar klimatstrejkade barn, ungdomar och vuxna. Offensiv var på plats vid strejken i Borås, som började redan på morgonen, och på manifestationen, som tog vid senare på eftermiddagen.

Som mest fanns ett 50-tal elever på torget, men när Offensiv gör sina intervjuer på eftermiddagen är antalet nere i fyra. Smilla och Hana går i 9:e klass, och strejkar från skolan. De har suttit på Stora torget ända sedan imorse. Andra skolelever har kommit och gått. Som mest var de 50 personer, nu sitter här fem frusna tjejer och huttrar i marskylan.

final 2

Varför strejkar ni?, inleder Offensiv.

— Vi känner att vår framtid står på spel, svarar Smilla. Förutsättningarna från vår framtid går utför. . Om vi inte agerar mu så kommer den kanske inte finnas överhuvudtaget.

— Det är viktigt att strejk för at dra uppmärksamhet till den kris vi står inför, för att kunna rädda liv, säger Hana. Klimatet är ju det största och mest  komplexa system vi känner till, så det är svårt att säga en sak. Men… allt!

Hur kan man nå förändring?

— Det vi är ute efter är bland annat uppmärksamhet från politiker, svarar Smilla. Det är de som har makten och kan förändra. Exempelvis genom att ge bättre energialternativ, nybyggen och renoveringar av hus, men även att uppmana till såna småsaker i vardagen som att äta vegetariskt.

— Jag tror mest på att information, säger Hana. Vetenskapen är det mot kraftfulla vi har som människor, och jag tror att de flesta vill göra gott — jag tror det ligger i människans natur. Om folk får veta hur illa det är, så tror jag att de kommer att agera därefter.

Hur många har ni varit här som flest idag?

— Vi var ungefär 50 elever här imorse, nu är vi bara fem, säger Smilla. Jag tror att det är viktigt att man är många. Om man är många så märks man mer. Men även om man är bara en person så kan man förändra. se bara på Greta Thunberg, hon var ju helt själv i början.

På torget finns också två elever som går tredje året på Bäckängsgymnasiets program som heter ”Miljö och samhälle”, med inriktning ”Hållbar utveckling”. De tre eleverna — Alva och Elsa— är även de villiga att bli intervjuade av Offensiv.

final 3
Varför är ni här idag, frågar Offensiv.

— Folk från hela världen ska ju strejka, och det vill vi också göra, för vi vill ju stå upp för miljön, svarar Alva. Vi går ju ändå den här utbildningen, vi är ju intresserade av det här. Hur tycker ni att man kan göra för att förändra på samhälleliga nivå?

— Det gäller att sprida kunskap, säger Elsa. Det tror jag är det allra viktigaste som man kan göra. Och ge förutsättningar för att individen ska kunna anpassa sig. Att bara pumpa in pengar på olika ställen utan kontroll, utan att se vad som händer med dem kanske inte hjälper så mycket. Men om verkligen skolor och offentlig sektor pumpar ut budskapet att det här är problemet och det här är vad vi kan göra för att stoppa det, och sen dessutom ge förutsättningar för att folk själva ska kunna engagera sig och förändra.

Alva fyller i:

—Ja, jag tror att många inte har nån kunskap om detta, så att man kanske skulle behöva ha en lektion i tidig ålder, så att folk får tidig insikt om det här, för det är ju ett problem. Det är vi unga som kommer att drabbas, men det är de vuxna som just nu har den största makten att förändra. Så vi  måste få de vuxna att engagera sig.

Elsa påpekar också ojämlikheten i vem det drabbar. De rika, de som har tagit alla resurser, de kan ju köpa sig tid och ett bra liv trots klimatförändringarna, men vi andra är ju fast här.

Klockan 16 börjar talen. Ca 100 personer hade nu samlats för att lyssna, och först att gripa mikrofonen var Thomas Svensson, ordförande i gruppen Klimatomställning Borås. Han inledde med att berätta hur stora koldioxidutsläppen är, och konstaterade:

— Det är uppenbart att politikerna inte har den handlingskraft som behövs. Men lyckligtvis så växer nu en folkrörelse, som kan ändra på det.

Talade gjorde även Laura, en 25-årig engelsktalande student vid Högskolan i Borås. Hon sa, helt korrekt, att vi kan förändra vår framtid genom att agera. Men när hon skulle konkretisera detta föreslog hon att inte ta bilen, vägra köpa platspåsar i butiker, att återvinna hushållsavfall och tänka på att vi kanske inte behöver konsumera så mycket. Att uppmuntra varandra, ”because kindness matters”. ”Jag är inte här för att döma er”, fortsatte hon, ”men kanske kan ni hitta något i er livsstil som ni kan förändra”. Offensiv motsätter sig denna påförande av skam, individuella skuldbeläggandet och individuella lösningar.

Att industrins vinstintressen pressar fram en miljöfarlig produktion som hotar klimatet, var ingen som nämnde, men som tur var såldes ett tiotal exemplar av tidningen Offensiv, med systemkritiska artiklar och analyser som utmanar det inomkapitalistiska synsättet att individuella livsstilsval är det som kan rädda vår planet.


Svar till Aftonbladets Eva Franchell: Varför inte stödja de som faktiskt kämpar?

2019-03-14

Nej Eva Franchell, det är inte hamnarbetarnas fel att undersköterskor tjänar för lite.

av Katja Raetz (RS), specialistsjuksköterska

 

På självaste kvinnodagen den 8 mars ansåg Eva Franchell och Aftonbladets ledarsida att tillfället nu är rätt för en attack på Hamnarbetarförbundet. Hon menar att hamnarbetarna borde dela med sig och hennes slutsats är att det bland annat är hamnarbetarnas fel att undersköterskor tjänar för lite.

”Vi kvinnor i den offentliga sektorn kommer inte att få en krona mer för att manliga arbetare får mindre”

Jag är sjuksköterska och jag är både aktiv i mitt fack Vårdförbundet som förtroendevald och i nätverket En annan vård är möjlig som har organiserat flera aktioner under de senaste åren, bland annat men inte bara för ökade löner inom vården.

Det är inte första gången som kvinnors underbetalda arbete används för att attackera arbetarkamp i typiskt manliga yrken. Så hände även när sopgubbar strejkade i Stockholm 2017 mot drastiskt sänkta löner och försämrade arbetsvillkor.

Det är bara att upprepa det som jag och många kollegor med mig sa då: Vi kvinnor i den offentliga sektorn kommer inte att få en krona mer för att manliga arbetare får mindre. Tvärtom. Det är en uppmuntran för oss alla oavsett kön att det visar sig, som hamnarbetarna gjort, att kamp lönar sig.

Vem är det som sätter lönerna? När en läser Eva Franchells ledare kan en få känslan att det är hennes manliga kollegor som sätter de kvinnligas löner och ger mer till sig själv.

Nu arbetar inte jag som journalist, men det är väl ändå chefer och i förlängning ägarna som bestämmer lönerna?

Om vi då går tillbaka till den offentliga sektorn är ägarna till stor del antingen privata vård- och omsorgskoncerner eller Sveriges kommuner och landsting (SKL). Här ligger makten över kvinnolönerna och det är här vi behöver utöva trycket, inte mot våra manliga kollegor. Om Eva Franchell menar allvar med att kvinnolöner ska upp borde hon vara först med att stödja protesterna mot inskränkt strejkrätt.

Jag minns mycket väl, även om det är ett antal år sedan, hur Vårdförbundets strejk kallades för en ”lyxstrejk” i media och att det ständigt gjordes försök att så splittring mellan sjuksköterskor och undersköterskor. Nu görs samma sak igen och vem gynnas av det?

Är det inte dags för Aftonbladets ledarredaktion att stödja de som faktiskt tar kampen för fackliga rättigheter och bättre villkor?


Strejk och stöd gav avtal

2019-03-05

Hamnarbetarförbundets beslutsamma kamp tillsammans med det snabbt växande stöd som Hamnarbetarförbundet fått efter varslet om total strejk tvingade arbetsgivarna och medlarna att ge efter. Rättvisepartiet Socialisterna (RS) och Offensiv har från första stund gett fullt stöd till Hamnarbetarförbundets kamp för kollektivavtal.

Läs hela inlägget här »


Vårdkris i Borås

2019-02-11
IMG_3434

Södra Älvsborgs sjukhus i Borås ligger back med 156 miljoner.

 

Södra Älvsborgs sjukhus (Säs) i Borås ligger back med 156 miljoner. Över 800 patienter har väntat i mer än 90 dagar på operation eller annan behandling. Kön till förstabesök är ännu längre. 1.600 personer har väntat över tre månader på att få träffa en specialist. Sjukhuset har dragit ner på antalet vårdplatser genom åren, och vi är nu i ett läge där de absolut inte räcker till. Det krävs ofta inläggning tre-fyra dagar efter operation så det här är ett stort problem, säger verksamhetschef Jerker Nilson till Borås Tidning den 28 januari. 

  Läs hela inlägget här »


Kuppförsök för olja och kapitalism i Venezuela

2019-02-07

Den svenska regeringen deltar i det USA-ledda kriminella kuppförsöket för att störta den venezuelanska regeringen. 

Läs hela inlägget här »


Bevara våra folkbibliotek!

2019-01-30

Folkbiblioteken har en viktig roll i samhället på så vis att de har ett public service-uppdrag för yttrandefrihet. Tanken med biblioteken är att de ska ge människor möjligheter att skaffa sig kunskap och information om exempelvis samhälleliga, ekonomiska, tekniska och naturvetenskapliga sammanhang för att kunna använda de demokratiska fri- och rättigheterna på ett kreativt och solidariskt sätt.

Läs hela inlägget här »