Bostadsbristen slår mot våldsutsatta kvinnor

Bostadsbristen är ett faktum i en majoritet av landets kommuner. Samhällets mest utsatta grupper, däribland kvinnor som utsätts för mäns våld, är bland de som drabbas värst.

En ny bostad är en förutsättning för att kvinnor ska kunna lämna en våldsam relation. Bostadsbristen slår därför hårt mot utsatta kvinnor.

Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande samhällsproblem och drabbar även de barn som växer upp i hem där våldet är vardag med otrygghet och rädsla för sin egen far som följd. Vart tionde barn i Sverige upplever våld i hemmet.

En möjlighet att flytta till en ny bostad är en förutsättning för att ta sig ur destruktiva och våldsamma förhållanden och lämna en relation där en utsätts för psykiskt eller fysiskt våld.

Att bli kontrollerad, utsättas för kränkningar och hot, utsättas för eller hotas om våld och att leva i rädsla påverkar hälsan hos både kvinnor och barn som utsätts för mäns våld.

Att inte känna trygghet i sitt hem är en stor psykisk påfrestning som ger både psykiska och fysiska effekter hos dem som utsätts och lever i det.

Det finns också en risk att våldsutsatta kvinnor på grund av bostadsbristen tvingas bo kvar på kvinnojourernas skyddade boenden, i avsaknad av egen lägenhet, vilket resulteras i att jourerna tvingas säga nej till andra hjälpsökande.

Bostadsbristen tvingar således kvinnojourer att neka kvinnor vid behov plats. Bristen på bostäder slår således hårt mot kvinnor som vill lämna våldsamma relationer.

En effekt är också att kvinnor och barn tvingas stanna kvar längre i jourbostäder än det är tänkt och att kvinnojourer därmed allt oftare tvingas neka kvinnor plats.

På boenden som kvinnor tidigare bodde tre månader är det inte ovanligt att en idag bor uppemot 14 månader.

Paraplyorganisationen Unizons statistik från 2016 som bygger på uppgifter från 113 jourer i landet visar att jourer tvingas neka sju av tio kvinnor plats. Vistelsetiden på de skyddade boendena hade då ökat med 50 procent på fyra år.

En annan orsak till att kvinnor inte kan flytta är hyresvärdars allt hårdare krav på dem som vill hyra. Det blir vanligare att hyresvärdar kräver fast inkomst, tre gånger hyran och skuldfrihet. Om en kvinna har skulder, kanske tagna av mannen, blir det ännu svårare.

Mäns ekonomiska våld är inte ovanligt som hämnd mot en kvinna som lämnat honom, de slutar helt enkelt att betala. Det finns fall där mannen bor kvar i kvinnans lägenhet och låter bli att betala hyran. Kvinnan blir den med ekonomiska skulder och markering hos kronofogden, blir svartlistad hos hyresvärdar medan mannen går ekonomiskt fri.

I slutändan blir det socialtjänsten som är ansvarig för att lösa problemet med bostad, många kvinnor inkvarteras på härbärgen, hotell och vandrarhem i väntan på ett eget boende. De flyttar ständigt runt vilket försvårar möjlighet till arbete, studier och orsakat stress och psykisk ohälsa hos både kvinnor och barn.

Mäns våld mot kvinnor måste tas på allvar, vi måste lyfta problemet ur ett folkhälsoperspektiv men också i förhållande till bostadspolitiken.

Mäns våld mot kvinnor måste bli en fråga som prioriteras på ett brett samhällsfält.

Forskningen lär oss att barn som växer upp med våld i högre utsträckning också drabbas av psykisk ohälsa, problem i skolan, självskadebeteende, missbruk och kriminalitet.

Risken ökar också att barnen i vuxen ålder upplever eller brukar våld i en relation eller själva använder våld.

Kvinno- och tjejjourer vittnar om samtal från kvinnor som tvingas leva kvar i en våldsam relation på grund av svårigheten att få egen bostad.

Kvinnor som vill bryta, men inte kan, på grund av bostadsbristen.

Kvinnor som lever på skyddat boende är särskilt utsatta och vittnar om att de upplever en press av socialtjänsten att ordna egen bostad på omöjligt kort tid. Kvinnor vittnar om att de fått ultimatum om att skyddat boende inte kommer att beviljas om de inte finner egen bostad.

En kvinna i Göteborg vittnar till Offensiv om hur hon uppmanats att gå tillbaka till sin man för att de saknas bostäder. Socialen har då erbjudit ”familjerådgivning”.

Ett strukturellt samhällsproblem lämnas över till ett problem att lösa för individen med en stor stress och oro hos kvinnor som resultat. Kvinnor som visat styrka och mod genom att ta sig ur en våldsam relation tvingas tillbaka för att de riskerar att sakna tak över huvudet.

För att råda bot på problemet måste fler billiga hyreslägenheter byggas. Det behövs en nationell handlingsplan för att bygga bort bostadsbristen för att alla ska få trygghet i boendet.

Kvinnor som vill lämna våldsamma förhållanden måste få möjlighet till egen bostad inom rimlig tid. De kommunala bostadsbolagen måste ta sitt sociala ansvar.

Det behövs en samverkan mellan kvinnojourer, socialtjänst och de kommunala bostadsbolagen för att hjälpa utsatta kvinnor.

För särskilt utsatta kvinnor måste kommuner erbjuda en social förtur till en ny bostad för att säkra trygghet och välmående.

Vi måste återuppbygga tanken om folkhemmet, en social bostadspolitik där bostaden är en självklar del av välfärdspolitiken, en social rättighet i ett samhälle vi bygger tillsammans där våldet inom familjen och hemmets väggar inte har en chans att utövas ostört, där grannar agerar och bryr sig om varandra, hjälper varandra för ett tryggt och säkert boende.

Mäns våld mot kvinnor måste bekämpas på alla plan och vi måste alla bidra till denna förändring. Det är otillräckligt att lämna över stödet för utsatta kvinnor till socialarbetare och ideella krafter på kvinnojourer för att ge stöd och skydd till kvinnor och barn. Politiken på såväl kommunal som nationell nivå måste ta frågan på allvar och bygga bort bostadsbristen då denna vidmakthåller mäns våld mot kvinnor.

Det behöver öronmärkas fler lägenheter för våldsutsatta kvinnor för att de ska få ett eget tryggt hem och inte tvingas stanna i eller återvända till nedbrytande och destruktiva relationer i hot och våld.

Av Kristofer Lundberg, RS Göteborg

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: