Antinazism på Borås Pride

Pride-parad

Pride-tåget i år var massivt och högljutt. Foto: Sari Hevosaho.

Pride-dagarna i Borås 2018 präglades av ett större allvar än tidigare år. Evenemanget har mognat, och känslan är att andelen seriösa inslag har ökat. En stor förtjänst hos Borås Pride är att det inte behövs något inträde vare sig till själva festivalområdet eller något av de kringliggande evenemangen. Detta ökar tillgängligheten och sänker tröskeln för nyfikna, och är en viktig anledning till att arrangemanget vuxit och blivit så folkligt.

För många företag, myndigheter och politiker innebär detta en ypperlig arena för att nå ut med sitt varumärke och i vissa fall pinkwashing, och särskilt lukrativt är det för de stora riksdagspartierna, som såhär under valår kan köpa goodwill, trots att de i riksdagen kanske för en politik som går emot hbtqi-gemenskapens intressen.

En av höjdpunkterna under Pride-dagarna var ”Så minns vi, finns vi — om hbq, rasism & nazism” — en  utställning bestående av två delar. En samtida, där stora fotografier samsas med citat ur intervjuer med de som porträtterats. Dessa handlar om hur de själva och folk i deras omgivning drabbas av nazismen och rasismen. Och  så en historisk del, där Halib Pride på Bäckängsgymnasiet står för en faktadel om framförallt nazismen under andra världskriget, och behandlingen av homosexuella då.

Offensiv fick en pratstund med Stina Nilss, aktiv i Newcomers-gruppen i RFSL Sjuhärad, och en av de som står bakom utställningen.

— Dagens nazistiska idéer om hbtqi-gemenskapen skiljer sig inte mycket från hur den såg ut på 30-talet, även om språket i viss mån har förändrats.

— Detta kan ta sig uttryck fysiskt på väldigt många olika sätt. I utställningen så har jag intervjuat framförallt nyanlända hbtqi-personer, men också deras vänner. Många är väldigt positiva till Sverige som land och Sjuhärad som område. De ycker att de blir väl bemötta, men det finns mycket ifrågasättanden från myndigheter, det kan finnas konstiga blickar, direkta hot med mera. Det finns otroligt mycket att säga om hur nazismen ser ut idag, vad de olika förtrycken kommer ifrån — för det är ju inte bara nazismen som är ett hot. Det handlar också om partipolitiker som inte ser till allas lika rättigheter.

Offensiv: Kan du utveckla lite vad ni med att utställningen också är en manifestation? 

— Jag ser det som att manifestationer kan se ut på väldigt många olika vis. Ett sätt är att skapa konst och jag tycker om att det här är en manifestation som får ta plats i konstsammanhang. Under året reser den runt till en mängd olika platser, främst i Sjuhärad, och det är en manifestation i sig.

— Det vi vill med utställningen är framförallt att skapa en diskussion och en plats för att diskutera de här frågorna. Jag upplever att delar av hbtqi-rörelsen är väldigt vit, och ganska normativ på olika sätt. Och det måste vi prata om, för att världen ska kunna bli lite bättre. Och då tänker jag att en utställning kan vara på lite olika ställen, skapa rum för det samtalet. 

Utställningen

Utställningen ”Så minns vi, finns vi —om hbtq, rasism & nazism”. Foto: Offensiv.

På föreläsningen: Immigrants in the Sexual Revolution, presenterade Andrew DJ Shields sin bok med samma namn, som fokuserar på 60, 70 och 80-talen, när stora delar av Skandinavien blev alltmer mångkulturellt, samtidigt som feminism och sexuell frigörelse expanderade.

Shields utforskar migranters uppfattningar av de dramatiska förändringarna inom sexualitet och genus, och migranternas solidarisering med, och deltagande i, nätverk för social rättvisa, kvinnokamp och sexuell frigörelse.

Under denna 30-årsperiod hämtade migranter strategisk och retorisk inspiration från antifascismen och från kvinnorörelsen. Både aktivt, men också bara genom att vara närvarande, utmanade den de europeiska feministerna att ta hänsyn till etnicitet och kulturella skillnader i kvinnokampen.

En del av Shields avhandling fokuserar också på migranter och etniska minoriteter i homosexuella umgängeskretsar och formell organisering, i en värld och tid som alltmer kom att präglas av förflyttningar över nationsgränser.

Shields utmanar den i mainstreammedia dominerande diskussionen som utgår från ett Europa som alltid upplyst, alltid tolerant gentemot kvinnofrigörelse och hbtqi-rättigheter, och migranter som inkapabla att ändra sin syn på genus och sexualitet. 

Rättvisepartiet Socialisterna menar att det är viktigt att hålla den politiska skärpan och historiska lärdomarna levande, för vissa är det livsnödvändigt. I många länder kämpar hbtqi-personer för sina liv för att bli accepterade och ha rätten att älska vem de vill, samtidigt utvisar Sverige hbtqi-personer till länder där de riskerar döden.

Bakom parollen hbtq-kamp underifrån gick Rättvisepartiet Socialisterna och var tillsammans med RFSL Newcomers-blocket (som gick längst fram) de enda grupperna i tåget som stämde upp till kamp i talkörer: ”Kapitalism och homofobi, eran tid är snart förbi”, ”Ut ur garderoben inta gatorna” och ”inga nazister på våra gator, fyll dem istället med bögar, queers och flator”. Den avslutande paraden avgick från Knalleland ankom drygt 60 minuter senare på Stora torget, där musik och uppträdanden väntade.

Under dagarna gick en ny person med i Rättvisepartiet Socialisterna och 114 personer köpte tidningen Offensiv.

2 Responses to Antinazism på Borås Pride

  1. Jenny skriver:

    Vem har tagit bilden på utställningen Så minns vi finns vi?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: