Klimatmanifestation i Borås

2019-03-18

final

För ett halvår sedan satte sig Greta Thunberg ensam utanför Sveriges Riksdag och skolstrejkade för klimatet. Nu, ett halvår senare, har hon blivit ett föredöme för hundratusentals unga människor.

På 2 023 platser i 123 länder, i alla världsdelar klimatstrejkade barn, ungdomar och vuxna. Offensiv var på plats vid strejken i Borås, som började redan på morgonen, och på manifestationen, som tog vid senare på eftermiddagen.

Som mest fanns ett 50-tal elever på torget, men när Offensiv gör sina intervjuer på eftermiddagen är antalet nere i fyra. Smilla och Hana går i 9:e klass, och strejkar från skolan. De har suttit på Stora torget ända sedan imorse. Andra skolelever har kommit och gått. Som mest var de 50 personer, nu sitter här fem frusna tjejer och huttrar i marskylan.

final 2

Varför strejkar ni?, inleder Offensiv.

— Vi känner att vår framtid står på spel, svarar Smilla. Förutsättningarna från vår framtid går utför. . Om vi inte agerar mu så kommer den kanske inte finnas överhuvudtaget.

— Det är viktigt att strejk för at dra uppmärksamhet till den kris vi står inför, för att kunna rädda liv, säger Hana. Klimatet är ju det största och mest  komplexa system vi känner till, så det är svårt att säga en sak. Men… allt!

Hur kan man nå förändring?

— Det vi är ute efter är bland annat uppmärksamhet från politiker, svarar Smilla. Det är de som har makten och kan förändra. Exempelvis genom att ge bättre energialternativ, nybyggen och renoveringar av hus, men även att uppmana till såna småsaker i vardagen som att äta vegetariskt.

— Jag tror mest på att information, säger Hana. Vetenskapen är det mot kraftfulla vi har som människor, och jag tror att de flesta vill göra gott — jag tror det ligger i människans natur. Om folk får veta hur illa det är, så tror jag att de kommer att agera därefter.

Hur många har ni varit här som flest idag?

— Vi var ungefär 50 elever här imorse, nu är vi bara fem, säger Smilla. Jag tror att det är viktigt att man är många. Om man är många så märks man mer. Men även om man är bara en person så kan man förändra. se bara på Greta Thunberg, hon var ju helt själv i början.

På torget finns också två elever som går tredje året på Bäckängsgymnasiets program som heter ”Miljö och samhälle”, med inriktning ”Hållbar utveckling”. De tre eleverna — Alva och Elsa— är även de villiga att bli intervjuade av Offensiv.

final 3
Varför är ni här idag, frågar Offensiv.

— Folk från hela världen ska ju strejka, och det vill vi också göra, för vi vill ju stå upp för miljön, svarar Alva. Vi går ju ändå den här utbildningen, vi är ju intresserade av det här. Hur tycker ni att man kan göra för att förändra på samhälleliga nivå?

— Det gäller att sprida kunskap, säger Elsa. Det tror jag är det allra viktigaste som man kan göra. Och ge förutsättningar för att individen ska kunna anpassa sig. Att bara pumpa in pengar på olika ställen utan kontroll, utan att se vad som händer med dem kanske inte hjälper så mycket. Men om verkligen skolor och offentlig sektor pumpar ut budskapet att det här är problemet och det här är vad vi kan göra för att stoppa det, och sen dessutom ge förutsättningar för att folk själva ska kunna engagera sig och förändra.

Alva fyller i:

—Ja, jag tror att många inte har nån kunskap om detta, så att man kanske skulle behöva ha en lektion i tidig ålder, så att folk får tidig insikt om det här, för det är ju ett problem. Det är vi unga som kommer att drabbas, men det är de vuxna som just nu har den största makten att förändra. Så vi  måste få de vuxna att engagera sig.

Elsa påpekar också ojämlikheten i vem det drabbar. De rika, de som har tagit alla resurser, de kan ju köpa sig tid och ett bra liv trots klimatförändringarna, men vi andra är ju fast här.

Klockan 16 börjar talen. Ca 100 personer hade nu samlats för att lyssna, och först att gripa mikrofonen var Thomas Svensson, ordförande i gruppen Klimatomställning Borås. Han inledde med att berätta hur stora koldioxidutsläppen är, och konstaterade:

— Det är uppenbart att politikerna inte har den handlingskraft som behövs. Men lyckligtvis så växer nu en folkrörelse, som kan ändra på det.

Talade gjorde även Laura, en 25-årig engelsktalande student vid Högskolan i Borås. Hon sa, helt korrekt, att vi kan förändra vår framtid genom att agera. Men när hon skulle konkretisera detta föreslog hon att inte ta bilen, vägra köpa platspåsar i butiker, att återvinna hushållsavfall och tänka på att vi kanske inte behöver konsumera så mycket. Att uppmuntra varandra, ”because kindness matters”. ”Jag är inte här för att döma er”, fortsatte hon, ”men kanske kan ni hitta något i er livsstil som ni kan förändra”. Offensiv motsätter sig denna påförande av skam, individuella skuldbeläggandet och individuella lösningar.

Att industrins vinstintressen pressar fram en miljöfarlig produktion som hotar klimatet, var ingen som nämnde, men som tur var såldes ett tiotal exemplar av tidningen Offensiv, med systemkritiska artiklar och analyser som utmanar det inomkapitalistiska synsättet att individuella livsstilsval är det som kan rädda vår planet.

Annonser

Svar till Aftonbladets Eva Franchell: Varför inte stödja de som faktiskt kämpar?

2019-03-14

Nej Eva Franchell, det är inte hamnarbetarnas fel att undersköterskor tjänar för lite.

av Katja Raetz (RS), specialistsjuksköterska

 

På självaste kvinnodagen den 8 mars ansåg Eva Franchell och Aftonbladets ledarsida att tillfället nu är rätt för en attack på Hamnarbetarförbundet. Hon menar att hamnarbetarna borde dela med sig och hennes slutsats är att det bland annat är hamnarbetarnas fel att undersköterskor tjänar för lite.

”Vi kvinnor i den offentliga sektorn kommer inte att få en krona mer för att manliga arbetare får mindre”

Jag är sjuksköterska och jag är både aktiv i mitt fack Vårdförbundet som förtroendevald och i nätverket En annan vård är möjlig som har organiserat flera aktioner under de senaste åren, bland annat men inte bara för ökade löner inom vården.

Det är inte första gången som kvinnors underbetalda arbete används för att attackera arbetarkamp i typiskt manliga yrken. Så hände även när sopgubbar strejkade i Stockholm 2017 mot drastiskt sänkta löner och försämrade arbetsvillkor.

Det är bara att upprepa det som jag och många kollegor med mig sa då: Vi kvinnor i den offentliga sektorn kommer inte att få en krona mer för att manliga arbetare får mindre. Tvärtom. Det är en uppmuntran för oss alla oavsett kön att det visar sig, som hamnarbetarna gjort, att kamp lönar sig.

Vem är det som sätter lönerna? När en läser Eva Franchells ledare kan en få känslan att det är hennes manliga kollegor som sätter de kvinnligas löner och ger mer till sig själv.

Nu arbetar inte jag som journalist, men det är väl ändå chefer och i förlängning ägarna som bestämmer lönerna?

Om vi då går tillbaka till den offentliga sektorn är ägarna till stor del antingen privata vård- och omsorgskoncerner eller Sveriges kommuner och landsting (SKL). Här ligger makten över kvinnolönerna och det är här vi behöver utöva trycket, inte mot våra manliga kollegor. Om Eva Franchell menar allvar med att kvinnolöner ska upp borde hon vara först med att stödja protesterna mot inskränkt strejkrätt.

Jag minns mycket väl, även om det är ett antal år sedan, hur Vårdförbundets strejk kallades för en ”lyxstrejk” i media och att det ständigt gjordes försök att så splittring mellan sjuksköterskor och undersköterskor. Nu görs samma sak igen och vem gynnas av det?

Är det inte dags för Aftonbladets ledarredaktion att stödja de som faktiskt tar kampen för fackliga rättigheter och bättre villkor?


Bostadsbristen slår mot våldsutsatta kvinnor

2019-03-08

Bostadsbristen är ett faktum i en majoritet av landets kommuner. Samhällets mest utsatta grupper, däribland kvinnor som utsätts för mäns våld, är bland de som drabbas värst.

Läs hela inlägget här »


Ny klimatförening bildad i Borås

2019-03-06

I Borås har en klimatförening tagit form för första gången sedan 1980-talet. Initiativtagare är en handfull 40- och 50-talister, som stärkta av Greta Thunbergs kamp åter ser möjligheter att skapa engagemang kring miljöfrågor.

 

På grundningsmötet i Studiefrämjandets lokaler den 28 februari, antogs stadgar och de elva deltagarna kom överens om mål och metod för föreningen. Redan innan detta formella grundande av föreningen har en handfull personer hållit igång en viss aktivitet sedan hösten förra året. Inspirerade av Greta Thunbergs skolstrejker har de troget stått utanför rådhuset varje fredag och delat ut flygblad om klimatförändringarna. Andra aktiviteter som har genomförts är ett öppet möte med Västra Götalandsregionens hållbarhetsansvarige, och en studiecirkel har inletts.

 

När mötet hade antagit stadgarna inleddes en diskussion där de flesta ansåg att föreningens huvudsakliga uppgifter skulle vara att öka medvetenheten om klimathotet bland stadens invånare, samt att utbilda sig själva för att på ett bra sätt kunna föra kunskapen vidare.

 

Efter mötet fick Offensiv en pratstund med Lina, 27 år.

img_4070

Lina vill sprida info om klimathotet.

Vad fick dig intresserad av att gå med i Klimatomställning Borås?

– Jag träffade dem när de stod på Stora torget och delade flygblad. Och jag har haft ett ganska passivt intresse under en lång tid, så då gick jag med. – Jag är ju yngst här, så min uppgift har blivit att lägga upp saker på vårt Instagram-konto, eftersom jag antagligen är den enda här som vet hur man gör sånt.

 

Vad är målet med ditt engagemang här?

– Första tanken var ju att träffa andra som har samma mål och diskutera med dem, och sedan att sprida det vidare, att ge folk verktyg till hur de kan hjälpa till.

 

Vad tycker du är de största utmaningarna för klimatkämpar idag?

– Att få folk att göra nånting. Sen om det är allmänheten eller politikerna eller företagsledarna, det spelar ingen roll. Det viktiga är att folk ändrar sin livsstil.

 

Det framkom ju på mötet att de flesta ville sprida kunskap bland folk. Men vad tycker du att de sedan bör göra?

– Egentligen bara mer informationsspridning. Att folk gör vad de kan på egen hand. Och till slut måste ju politikerna hänga på också.

 

Offensiv menar att informationsspridning är bra, och att det är absolut nödvändigt att ge människor fakta. Men som socialistiska miljökämpar ser vi ytterligare några steg längre.

 

Det krävs ett medvetande om att det är kapitalismen som är huvudansvarig för klimatkrisen med sin rovdrift på naturen och ständiga jakt på nya områden att exploatera. Att peka på hur kollektiv kamp har lett till segrar är en viktig del i detta.

 

Arbetare måste leda kampen och kapitalismens logik innebär att storföretagen sätter profit före miljöhänsyn, och kapitalismen kan bara avskaffas av en organiserad arbetarklass.

 

Som Tommy Josefsson, en av mötesdeltagarna, så kärnfullt uttryckte det: – Häromdagen valde jag bort korvskivan på min smörgås för klimatets skull – samma dag fick jag reda på att Preem får lov att bygga ut sitt raffinaderi i Lysekil [för att kunna omvandla 2,5 miljoner ton tjockolja till diesel och bensin, reds anm]. Då känner man sig ganska enkel.


Strejk och stöd gav avtal

2019-03-05

Hamnarbetarförbundets beslutsamma kamp tillsammans med det snabbt växande stöd som Hamnarbetarförbundet fått efter varslet om total strejk tvingade arbetsgivarna och medlarna att ge efter. Rättvisepartiet Socialisterna (RS) och Offensiv har från första stund gett fullt stöd till Hamnarbetarförbundets kamp för kollektivavtal.

Läs hela inlägget här »


Demokratiupprop för att rädda biblioteken

2019-02-18
Biblioteksbild3

Stadsbiblioteken och närbiblioteken hotas, och därmed det öppna samhället, skriver Författarförbundet. Foto: RS Borås.

Nedskärningar och besparingar på det allmänna drabbar även det som uppbär vår demokrati och ska möjliggöra folkligt deltagande i samhällsutvecklingen. Sedan 1995 har mer än en fjärdedel av alla folkbibliotek och närbibliotek (tidigare känt som ”filialer”) försvunnit, och nedläggningar fortsätter i oförminskad takt.  Läs hela inlägget här »


Vårdkris i Borås

2019-02-11
IMG_3434

Södra Älvsborgs sjukhus i Borås ligger back med 156 miljoner.

 

Södra Älvsborgs sjukhus (Säs) i Borås ligger back med 156 miljoner. Över 800 patienter har väntat i mer än 90 dagar på operation eller annan behandling. Kön till förstabesök är ännu längre. 1.600 personer har väntat över tre månader på att få träffa en specialist. Sjukhuset har dragit ner på antalet vårdplatser genom åren, och vi är nu i ett läge där de absolut inte räcker till. Det krävs ofta inläggning tre-fyra dagar efter operation så det här är ett stort problem, säger verksamhetschef Jerker Nilson till Borås Tidning den 28 januari. 

  Läs hela inlägget här »