1 maj i Borås: Manifestation för vården

2019-04-25

Boråsare har fått nog av vårdslakten. (Foto: Timo Söderlund)

Årets 1 maj i Borås kommer inte att bli som den brukar. För första gången på många år står en enskild sakfråga i centrum: vården i Västra Götalands-regionen. Initiativtagare är Timo Söderlund, som själv är patient och länge har haft ett brinnande engagemang i dessa frågor. Läs hela inlägget här »

Annonser

Skolbiblioteken behöver satsning

2019-04-15

Skolbiblioteket på Bäckängsgymnasiet i Borås.

Skolbiblioteken har en viktig funktion. De bidrar till att eleverna kan nå sina mål i lärandet, och dessutom ökar de medie- informationskunnigheten samt förmågan till kritisk granskning. Men på många håll är de väldigt eftersatta, inte minst i Borås. Läs hela inlägget här »


Upprop för ambulanssjukvården

2019-04-02

Ambulanssjukvården i Borås hotas. Foto: Josefine S/Flickr

Erik Hammar, ambulanssjukvårdare på SÄS i Borås, har startat ett Facebook-upprop mot förslaget att spara miljoner på ambulansvården i Sjuhärad. Redan har nästan 1000 personer skrivit på. Ambulanssjukvården kan vara skillnaden på liv och död för någon som blir akut sjuk, eftersom tid alltid är en viktig faktor i dessa sammanhang. 

Besparingarna föreslås av den borgerliga majoriteten, och orsaken är att SÄS dras med stora underskott. Alldeles nyss avslogs ett förslag om att avskriva de stora skulderna. 

Ett av sparförslagen är att inte ersätta ambulanspersonal om de blir sjuka. Men Erik Hammar är oroad över konsekvenserna:

– Det värsta tänkbara är ju att när vi är färre ambulanser i drift, så har vi ju svårare att nå våra patienter. Och vi har ju svårt att nå våra politiskt uppsatta mål redan som det är idag, säger han till P4 Sjuhärad. 

Målet är att ambulansen ska nå 90% av alla inom 20 minuter när det är livshotande. Och inte ens i nuläget når man mer än drygt 65% av alla i området. 

Alliansen i Regionen har styrt i 10 år och lagt resurser på ständigt nya privatiseringar samtidigt som vården inte klarar bemanningen. Det som istället behövs är är att personalen har mer ork, fler kolleger och bättre löneutveckling. För att detta ska bli verklighet krävs kamp. Uppropet på Facebook är ett av många initiativ som på senare år tagits av, patienter och anhöriga.

Rättvisepartiet Socialisterna uppmuntrar initiativet, och stöder självklart detta upprop. Om en månad är det Första maj, och då står vi på Stora torget i Borås och deltar i manifestationen för att rädda vården från budgetåtstramningar och nedskärningar. En säker vård kräver slut på underbemanning och mer personal! Satsa på bättre villkor och arbetsmiljö så att fler orkar och vill jobba kvar inom vården. Vi uppmanar alla boråsare att göra oss sällskap där, som en del av kampen för en upprustad välfärd på personalens och brukarnas villkor! 


Privatvård i symbios med försäkringsbolag och arbetsköpare

2019-03-25
Stetoskop

Privatvården urholkar den gemensamma välfärden. Foto: Flickr

Nedmonteringen av den offentliga sektorn är en av de faktorer som bidragit till att dörrar har kunnat öppnas för välfärdskapitalister att göra stora pengar på att sälja till exempel vård till de som kan betala. Nedskärningar på det allmänna har under lång tid urlakat kvaliteten på den vård som erbjuds av landstingen och regionerna. Läs hela inlägget här »


Klimatmanifestation i Borås

2019-03-18

final

För ett halvår sedan satte sig Greta Thunberg ensam utanför Sveriges Riksdag och skolstrejkade för klimatet. Nu, ett halvår senare, har hon blivit ett föredöme för hundratusentals unga människor.

På 2 023 platser i 123 länder, i alla världsdelar klimatstrejkade barn, ungdomar och vuxna. Offensiv var på plats vid strejken i Borås, som började redan på morgonen, och på manifestationen, som tog vid senare på eftermiddagen.

Som mest fanns ett 50-tal elever på torget, men när Offensiv gör sina intervjuer på eftermiddagen är antalet nere i fyra. Smilla och Hana går i 9:e klass, och strejkar från skolan. De har suttit på Stora torget ända sedan imorse. Andra skolelever har kommit och gått. Som mest var de 50 personer, nu sitter här fem frusna tjejer och huttrar i marskylan.

final 2

Varför strejkar ni?, inleder Offensiv.

— Vi känner att vår framtid står på spel, svarar Smilla. Förutsättningarna från vår framtid går utför. . Om vi inte agerar mu så kommer den kanske inte finnas överhuvudtaget.

— Det är viktigt att strejk för at dra uppmärksamhet till den kris vi står inför, för att kunna rädda liv, säger Hana. Klimatet är ju det största och mest  komplexa system vi känner till, så det är svårt att säga en sak. Men… allt!

Hur kan man nå förändring?

— Det vi är ute efter är bland annat uppmärksamhet från politiker, svarar Smilla. Det är de som har makten och kan förändra. Exempelvis genom att ge bättre energialternativ, nybyggen och renoveringar av hus, men även att uppmana till såna småsaker i vardagen som att äta vegetariskt.

— Jag tror mest på att information, säger Hana. Vetenskapen är det mot kraftfulla vi har som människor, och jag tror att de flesta vill göra gott — jag tror det ligger i människans natur. Om folk får veta hur illa det är, så tror jag att de kommer att agera därefter.

Hur många har ni varit här som flest idag?

— Vi var ungefär 50 elever här imorse, nu är vi bara fem, säger Smilla. Jag tror att det är viktigt att man är många. Om man är många så märks man mer. Men även om man är bara en person så kan man förändra. se bara på Greta Thunberg, hon var ju helt själv i början.

På torget finns också två elever som går tredje året på Bäckängsgymnasiets program som heter ”Miljö och samhälle”, med inriktning ”Hållbar utveckling”. De tre eleverna — Alva och Elsa— är även de villiga att bli intervjuade av Offensiv.

final 3
Varför är ni här idag, frågar Offensiv.

— Folk från hela världen ska ju strejka, och det vill vi också göra, för vi vill ju stå upp för miljön, svarar Alva. Vi går ju ändå den här utbildningen, vi är ju intresserade av det här. Hur tycker ni att man kan göra för att förändra på samhälleliga nivå?

— Det gäller att sprida kunskap, säger Elsa. Det tror jag är det allra viktigaste som man kan göra. Och ge förutsättningar för att individen ska kunna anpassa sig. Att bara pumpa in pengar på olika ställen utan kontroll, utan att se vad som händer med dem kanske inte hjälper så mycket. Men om verkligen skolor och offentlig sektor pumpar ut budskapet att det här är problemet och det här är vad vi kan göra för att stoppa det, och sen dessutom ge förutsättningar för att folk själva ska kunna engagera sig och förändra.

Alva fyller i:

—Ja, jag tror att många inte har nån kunskap om detta, så att man kanske skulle behöva ha en lektion i tidig ålder, så att folk får tidig insikt om det här, för det är ju ett problem. Det är vi unga som kommer att drabbas, men det är de vuxna som just nu har den största makten att förändra. Så vi  måste få de vuxna att engagera sig.

Elsa påpekar också ojämlikheten i vem det drabbar. De rika, de som har tagit alla resurser, de kan ju köpa sig tid och ett bra liv trots klimatförändringarna, men vi andra är ju fast här.

Klockan 16 börjar talen. Ca 100 personer hade nu samlats för att lyssna, och först att gripa mikrofonen var Thomas Svensson, ordförande i gruppen Klimatomställning Borås. Han inledde med att berätta hur stora koldioxidutsläppen är, och konstaterade:

— Det är uppenbart att politikerna inte har den handlingskraft som behövs. Men lyckligtvis så växer nu en folkrörelse, som kan ändra på det.

Talade gjorde även Laura, en 25-årig engelsktalande student vid Högskolan i Borås. Hon sa, helt korrekt, att vi kan förändra vår framtid genom att agera. Men när hon skulle konkretisera detta föreslog hon att inte ta bilen, vägra köpa platspåsar i butiker, att återvinna hushållsavfall och tänka på att vi kanske inte behöver konsumera så mycket. Att uppmuntra varandra, ”because kindness matters”. ”Jag är inte här för att döma er”, fortsatte hon, ”men kanske kan ni hitta något i er livsstil som ni kan förändra”. Offensiv motsätter sig denna påförande av skam, individuella skuldbeläggandet och individuella lösningar.

Att industrins vinstintressen pressar fram en miljöfarlig produktion som hotar klimatet, var ingen som nämnde, men som tur var såldes ett tiotal exemplar av tidningen Offensiv, med systemkritiska artiklar och analyser som utmanar det inomkapitalistiska synsättet att individuella livsstilsval är det som kan rädda vår planet.


Svar till Aftonbladets Eva Franchell: Varför inte stödja de som faktiskt kämpar?

2019-03-14

Nej Eva Franchell, det är inte hamnarbetarnas fel att undersköterskor tjänar för lite.

av Katja Raetz (RS), specialistsjuksköterska

 

På självaste kvinnodagen den 8 mars ansåg Eva Franchell och Aftonbladets ledarsida att tillfället nu är rätt för en attack på Hamnarbetarförbundet. Hon menar att hamnarbetarna borde dela med sig och hennes slutsats är att det bland annat är hamnarbetarnas fel att undersköterskor tjänar för lite.

”Vi kvinnor i den offentliga sektorn kommer inte att få en krona mer för att manliga arbetare får mindre”

Jag är sjuksköterska och jag är både aktiv i mitt fack Vårdförbundet som förtroendevald och i nätverket En annan vård är möjlig som har organiserat flera aktioner under de senaste åren, bland annat men inte bara för ökade löner inom vården.

Det är inte första gången som kvinnors underbetalda arbete används för att attackera arbetarkamp i typiskt manliga yrken. Så hände även när sopgubbar strejkade i Stockholm 2017 mot drastiskt sänkta löner och försämrade arbetsvillkor.

Det är bara att upprepa det som jag och många kollegor med mig sa då: Vi kvinnor i den offentliga sektorn kommer inte att få en krona mer för att manliga arbetare får mindre. Tvärtom. Det är en uppmuntran för oss alla oavsett kön att det visar sig, som hamnarbetarna gjort, att kamp lönar sig.

Vem är det som sätter lönerna? När en läser Eva Franchells ledare kan en få känslan att det är hennes manliga kollegor som sätter de kvinnligas löner och ger mer till sig själv.

Nu arbetar inte jag som journalist, men det är väl ändå chefer och i förlängning ägarna som bestämmer lönerna?

Om vi då går tillbaka till den offentliga sektorn är ägarna till stor del antingen privata vård- och omsorgskoncerner eller Sveriges kommuner och landsting (SKL). Här ligger makten över kvinnolönerna och det är här vi behöver utöva trycket, inte mot våra manliga kollegor. Om Eva Franchell menar allvar med att kvinnolöner ska upp borde hon vara först med att stödja protesterna mot inskränkt strejkrätt.

Jag minns mycket väl, även om det är ett antal år sedan, hur Vårdförbundets strejk kallades för en ”lyxstrejk” i media och att det ständigt gjordes försök att så splittring mellan sjuksköterskor och undersköterskor. Nu görs samma sak igen och vem gynnas av det?

Är det inte dags för Aftonbladets ledarredaktion att stödja de som faktiskt tar kampen för fackliga rättigheter och bättre villkor?


Bostadsbristen slår mot våldsutsatta kvinnor

2019-03-08

Bostadsbristen är ett faktum i en majoritet av landets kommuner. Samhällets mest utsatta grupper, däribland kvinnor som utsätts för mäns våld, är bland de som drabbas värst.

Läs hela inlägget här »